mycket slit en vanlig torsdag.

vi börjar med gårdagen.
När D kom hem från jobbet traskade vi raka vägen ner till moster Emelies jobb och hämtade upp henne.
Vidare till Almas mormor där hon skulle spendera ett par timmar medans vi gick och åt pizza med Almas morfar.
Mycket gott alltså!
Tillbaka till mamma/mormor för att hämta Alma.
Och typiskt nog hade hon skrikit i nästan två timmar av okänd anledning.
Jag som trodde skriket och gnället skulle avta?
Emelie stannade hos oss över natten så hon skulle slippa åka tåget fram o tillbaka så vi satt upp en stund och pratade sen gick vi och la oss i hyffsad tid ändå.

Vaknar av Alma inatt vid halv tre, då skulle hon äta.
Vaknar igen strax innan fem av att Alma skrek, gnällde och röjjde i sängen.
Ingenting var bra. Hon rosslade och hade svårt att andas för näsan var nästan igen täppt.
Vid sju tittar jag på klockan och inser att det är lika bra att gå upp.
Och vad hjälpte det? Ingenting.
Åt och gnällde i en timma framåt men vid åtta sov hon igen. Inte tillräckligt djupt för att kunna lägga henne i sängen, eller ens andas för högt men hon var tyst iallafall.
Hon vaknade igen vid nio och hade gnällt säkert femton gånger i sömnen innan dess.
Inget hjälper så vid kvart i elva stoppar jag ner henne i vagnen och då blir det tyst.
Går lite ärenden och tillbaka vid två.
Återigen skrikig/gnällig och är D kom hem vid kvart i fem tog jag med mig grannen och gick till en second hand butik.
Väl där fyndade jag ett par inlines till lilla M för 40 spänn!

Hemma igen. Riktigt frustrerad då jag ber D ta Alma en stund men han anstränger sig inget vidare för att få tyst på henne så hon vrålar ju tills jag slängt i mig maten, hoppat ner för trapporna och tagit upp henne i famnen och VAGGAT.
Behöver jag säga att jag idag är förbannat jävla trött!???
Och D städar i verkstaden.
Lagom kul.

Kram!